Jag har funderat på vad jag vill bli. Grafisk formgivare, eller originalare kanske. Någonting sånt. Men saken är den att jag inte tror att jag kommer klara av att utbilda mig till något sånt, och verkligen jobba som det. Tänk om man går en utbildning alldeles i onödan och verkligen suger på det man gör. Jag menar media är ett konkurrensyrke. Haha, det märks att jag tror mycket på mig själv!
Nej, men... Jag är väldigt "ytlig" av mig sådär. Tycker om när saker ser fina ut och sånt. Det är ändå kul att designa saker och ting. Liksom kolla in den här tjejens hemsida. Åh! Ändå är jag fortfarande helt förvirrad. Varför finns det så många som verkligen vet vad de vill? Jag blir så sjukt stressad av att alla vet och påbörjar utbildningar hit och dit. Jag vet ingenting. Jag kan knappt komma på vad jag tycker om att göra. Eller tja, hade jag gjort något som var kul hade det väl varit någonting mediarelaterat. Eller hade det det? Tänk om det finns någonting därute som jag inte hört talats om men som verkligen känns som jag! Nej, gott folk. Sacomässan i november kanske?
P.s Funderar fortfarande på att läsa medie- och kommunikationsvetenskap även om det tar emot lite i hjärtat. Suck... Ah, eller finns det någon psykologirelaterad utbildning som inte är sådär fem år?
Men fan! Jag trodde att du hade lagt ner och var lite småsur på dig för det...
SvaraRaderaLäste någonstant att "life is not about finding yourself, it's about creating yourself". Det finns ingent "hitta sig själv", man får helt enkelt skapa. Från början till slut skapar man sig själv. Och om du hoppar på "fel" utbildning, så är det kanske inte helt fel ändå, för på någotvis så bidrar det "felet" till den du är osv. Det finns inget som är rätt eller fel liksom. Du är vad du gör dig till, och orkar du inte göra något annorlunda, börja gilla det du är - även om det är en omotiverad student. Bara gör nya saker. Du lade upp ett citat som jag gillar "Life begins at the end of your comfort zone". Jag instämmer kanske inte helt, men det är bra att ha i åtanke när man vill peppa upp sig. Det är inte tråkigt att inte veta, det är spännande. Du kan ju sluta hur som helst:)
Jag har börjat tänka så i alla fall, för jag vet inte vad jag ska plugga, jag vet inte riktigt vad jag vill göra, så jag drömmer. Jag drömmer om olika framtider och tänker att jag nog ska vänta tills jag vet lite mer om mig själv och ser vad som börjar växa fram. Vill inte sätta ram på en bild som inte är färdig liksom.
PS. när jag kommer hem kan vi starta en stick-klubb! DS.