“I learned that if you want to get somewhere, you just make up your mind and work like hell ‘til you get there.”
— S.E. Hinton
Jag får ångest när jag tänker på tiden. Den tickar och tickar men jag vänder ryggen åt den. Låtsas att den inte finns. Men då och då blir jag påmind om hur mycket tid jag slösar, att jag inte kommer någon vart. Som om mitt inre jag befinner sig i en koma jag inte kan vakna upp ur. Det är lite som att jag inte riktigt vill försöka för att jag kanske kommer misslyckas med det jag måste hinna med. Att om det är så lite tid kvar kommer jag aldrig hinna för jag vet hur jag är som person. Jag vet inte varifrån jag får motivation till saker jag vet att jag är dålig på. Det går ju liksom inte att förneka. Om jag gör uppehåll med saker jag försöker lära mig är jag tillbaka till ruta ett på nolltid. Men jag måste vekligen försöka nu. För mitt eget bästa. Trots att det är jobbigt.
Mycket bra citat som jag verkligen håller med om! Det finns oftast inget enkelt sätt att nå sina mål, det handlar bara om att bestämma sig och sedan kämpa sig dit. Fast för att nå ett mål måste man ju också ha ett mål...
SvaraRaderaHa inte ångest! Det blir bara värre då! Känns som om vi har något att diskutera på fredag! :P
Verkligen. Hittar så himla mycket bra citat nu för tiden! Jag var på Sacomässan idag! Alldeles ensam! Kom hem med sjukt många kataloger och sådant. Jag pratade med rätt många från olika montrar. Till och med om saker jag inte var så intresserad av. Jag vet inte, men antingen kommer mitt livs yrke vara något inom samhällsvetenskap, media eller hälsa. Men jag vet inte. Arkitekt känns som något jag drömmer om men som jag inte vill så där hemskt mycket egentligen. Men så är det med allt. För ingenting passar som handen i handsken. Liksom bara för att ord som konst, design och sådant lockar en så betyder det inte att man vill ha en karriär inom det.
SvaraRadera