(När man tänker efter så är det ganska så varmt för att vara i mitten av november ändå.)
måndag 15 november 2010
Sista dagen som tonåring.
Idag spenderades dagen med M, M och C i M's stuga. Vi drack mängder av olika sorters te, pratade om allt mellan himmel och jord i flera timmar och åt bullar med skinka och ost. Jag fick en flaska franskt rödvin i födelsedagspresent av M, vilket var snällt av henne! Det ska bli spännande att dricka upp någon gång. Vid åttatiden körde M mig och C till stationen och vi tog tåget hem. Tänka sig, idag är det den sista dagen då jag får lov att trycka barnbiljett. Sista dagen som tonåring. Lite sorgligt ändå. Men imorgon väntar andra äventyr. Och med det säger jag godnatt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, barnbiljetten är ett av de sorgligaste avskeden... Det riktigt skär i både hjärta och plånbok när man måste plocka upp de där extra mynten till vuxenbiljetten... Hemskt. ;)
SvaraRaderaDet är ju det! Fast jag ser ju inte ut som 20 ;) Fast fördelen borde ju som sagt vara om man är student. Då åker man billigare i alla fall! Jag som ska till Malmö imorgon! Vuxen kostar 50 kr eller något. Min plånbok kommer gråta. Fast får iofs min lön snart från Öronproppsfabriken nästa vecka! :D
SvaraRaderaJag har en kompis som låtsas att hon är barn, eftersom hon själv inte tycker att hon ser för gammal ut. Dessutom påstår hon att det enda man behöver göra om det kommer en kontrollant är att säga någon annan, yngre persons personnummer. Har dock aldrig vågat testa om detta skulle kunna fungera... :P
SvaraRaderaÄr det hon Li, eller vad hon heter? Tror att T nämnde det någon gång att hon åkte på barn. Jag ser ju definitivt inte ut som en vuxen. Men vadå, skulle jag då använda min systers personnummer eller? Haha! De kollar väl upp en? Tänk om det finns bild på en. Alltså folk tror ju att min syster är äldre än mig. Så om jag åker med henne så borde jag kunna vara ett barn liksom.
SvaraRaderaNej, det är inte hon! Eller ja, hon kanske också gör det, men det var inte henne jag menade. :P Ja, jag vet inte! Men hon använder sin yngre kusins personnummer, för hon påstår att det enda de kollar upp är om detta personnummer verkligen är ett existerande personnummer och inte något som man bara har hittat på. Men, som sagt, jag har aldrig vågat prova... :)
SvaraRaderaHaha, jag kommer vara helt paranoid om jag någonsin provar att göra det där. Typ: "Herregud, nu kommer de märka att jag ljuger!" Åh. Tjugo alltså. Är det dags att börja bli vuxen på riktigt nu då?
SvaraRadera