Åh, ljuva mörker och all den här nattsvarta energin.

De två senaste dagarna har jag varit så himla trött, irriterad, velat lägga mig ner och dö på golvet i DT-tvåan och så vidare. Jag vet inte varför. Jag börjar fyra, eller halv fem. Jobbar till kvart över tolv, cyklar hem, tittar på TV-serier. Äter kanelbullar. Somnar. Vaknar, äter kakor till frukost, sticker till jobbet och så påbörjas det igen. Jag börjar känna mig instängd. Det är som ett hål i magen egentligen, som man inte märker av. En liten stickande känsla, i princip. Och imorgon. Då är jag ledig.