Ibland tror jag att jag är kär. Dum grej egentligen. För vi vet ju alla att jag alltid kastar pärlor åt svin. Det lär ju aldrig gå över någonsin. För jag kommer aldrig inse att jag är värd bättre än så. För att jag nöjer mig med det lilla jag får. För att det blir en slags bekräftelse. Ibland blir jag imponerad över hur jag orkar. Ska väl dö nunna nurå. Fan vad livet suger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar